Presentation och reflektion

Presentation

Mitt namn är Elin Arvidsson. Jag bor i Lysekil i en lägenhet. Mina intressen är att vara med mina syskonbarn och familj, har fyra stycken syskonbarn. Jag gillar även inredning och vara ute och resa. Har arbetat inom barnomsorgen sedan 2011. Är en person som gillar nya utmaningar, därför anser jag att yrket som förskollärare passar mig bra.

Barnens lärande kring storyline arbetet

Innan kursen estetik, lek och lärande som vi hade på högskolan väst hade jag aldrig hört talas om storyline. Arbetssättet visade sig dock vara väldigt bra enligt mig. Eftersom jag inte visste speciellt mycket om det så läste jag en del om det på www.stolyline.se. Här kunde jag ta reda på mer fakta om arbetssättet. När vi väl satte igång med arbetssättet storyline så märkte jag att storyline kunde vara ett arbetssätt där barnen kunde lära sig väldigt mycket. Det som var en utmaning för mig när det gällde storyline var att hela tiden tänka efter att det var barnen som skulle bestämma hur berättelsen skulle fortsätta. Björklund, (2014) menar för att uppnå den bästa lärprocessen måste barnen själva vara medverkande i olika processer, besöka återvinningscentral o.s.v. Därför är det viktigt att barnen själva får vara med och skapa, dock var det vår uppgift att leda in barnen på det spår jag ville ha in dem på. Barnen fick sedan därifrån skapa sina egna karaktärer och platsen som deras karaktärer skulle utspelas på.

Något som vi hade med oss under hela uppgiften var olika nyckelfrågor. Frågorna hjälpte oss att styra in barnen på det vi ville. Här är det viktigt att alla barn, ur ett socialt perspektiv syns och hörs utifrån en demokratisk aspekt. Det är viktigt för oss pedagoger att stötta barnen så verksamheten blir demokratisk (Engdahl, Karlsson, Hellman. & Ärlemalm-Hagsér, (2012).  Därför är det viktigt för oss att se till varje individ, att alla är delaktiga i hela processen. Med hjälp av storyline kan det vara lättare att se att baren är delaktiga. Vi vill att alla barn ska kunna känna att de har ett inflytande i uppgiften.

Med hjälp av storyline kan barnen lättare få upp en nyfikenhet kring att söka mer kunskap kring förkunskaperna som barnen redan har. Är det något speciellt som barnen är intresserade av sedan innan så kan barnen skapa och konstruera ännu mer. Lpfö 98 menar att vi ständigt ska styrka barnen i deras demokratiska rättigheter, se till individens behov. För att se till varje individ under processen får barnen själva lov att utforska och skapa med hjälp av återbruksmaterial. Genom att vi använder oss av återbruksmaterial kan vi samtidigt trycka på hur viktigt det är för miljön, att vi återvinner och återanvänder. När vi återvinner och sköter om miljön så blir världen sakta men säkert bättre (Landin, 2014). I vår den storyline vi skapat har vi just tryckt mycket på återvinning. Genom att vi skapat figurer och gjort det mer konkret för barnen vad återvinning egentligen är så är det lättare för dem att kunna reflektera till vad återvinning egentligen är.

Egna tankar

Jag anser att arbetssättet var väldigt bra. Med hjälp av nyckelfrågorna tror jag att arbetssättet kan fungera väldigt bra ute på förskolorna. Då vi med hjälp av nyckelfrågorna fortfarande kan påverka och styra in barnen på rätt spår, så kan barnen samtidigt känna att de kan tänka och skapa fritt. Även om barnen hittat på en egen berättelse som handlar precis om det dem själva vill så kan vi pedagoger ändå styra dem utan att barnen själva känner av det, just med hjälp av våra nyckelfrågor.

Något som jag lärt mig under tiden jag arbetat med storyline är att vi med hjälp av nyckelfrågorna kan utmana barnen. Vi kan utmana barnen i sådant som vi vet behövs en bredare kunskap om. Tex när det gäller återvinningsmaterialet som vi hade. Vi kan tillsammans med barnen söka om vart de olika materialen kommer ifrån, vart de tillverkas och hur.

Litteratur

Björklund, Sanne (2014). Lärande för hållbar utveckling: i förskolan. 1. uppl. Lund:
Studentlitteratur.

* Engdahl, Ingrid, Karlsson, Bibi, Hellman. Anette. & Ärlemalm-Hagsér, Eva (2012).
Lärande för hållbar utveckling -är det något för förskolan, eller? Rapport om OMEP:s
projekt Lärande för hållbar utveckling i praktiken.[Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.omep.org.se/uploads/files/esdboken_hemsidan.pdf

Skolverket. (2010). Läroplan för förskolan, Lpfö 98. (Rev. Uppl.). Stockholm: Skolverket.

www.storyline.se

Min individuella redovisning gällande storyline

Presentation:

Hej jag heter Michelle Mc Cullough Nylén och jag läser till förskollärare på Högskolan Väst. Jag bor i ett hus en bit utanför Lysekil ute på landet, tillsammans med min sambo och våra två katter. På fritiden gillar jag att baka, laga mat och umgås med vänner.

Mitt lärande av storyline och hur det har utvecklats:

Första gången som jag hördes talas om Storyline var i kursen som handlade om estetik, lek och lärande. Innan dess hade jag aldrig hört talas om arbetssättet, vilket gjorde det extra intressant att nu få chansen att pröva det i praktiken. Mitt lärande har därför utvecklats både teoretiskt men även praktiskt. Innan jag praktiserade detta arbetssätt, trodde jag inte att man kunde låta yngre barn prova på detta. Efter arbetet med storyline har jag fått nya kunskaper om hur man kan använda arbetssättet i förskolans tidiga åldrar. För precis som lpfö 98 (2010) tar upp ska barn "- stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik, ". (s11)

Min första tanke var att storyline var ett stort arbete som krävde mycket jobb, men efter att man har satt sig ner och läst på, fick jag en helt annat uppfattning om vad som gäller för storylines arbetssätt. Det fick mig att tänka på att man ska se till möjligheterna och inte till hindren, eftersom detta är en hjälp för oss pedagoger i att starta ett arbete. Arbetssättet handlar om att skapa ett fungerande samarbete mellan lärare och barn, där läraren lägger upp planeringen och barnen kommer med tankar och idéer. Detta är även något som S, Bell och S, Harkness tar upp i ett introduktions formulär där de beskriver hur man arbetar med storyline och bakgrunden till detta arbetssätt.

Det jag har lär mig om storyline är hur man bygger upp en bra struktur som man sedan ska överlämnar till barnen. Därefter är det barnen som bearbetar berättelsen och för den vidare  med hjälp av de nyckelfrågor jag som pedagog ställer. Det är även något som Falkenberg och Håkosson (2004) tar upp när de beskriver hur man som pedagog kan bygga upp en struktur kring storylinearbetet och hur man kan gå tillväga med nyckelfrågorna. Det här är något jag tidigare inte har sett, därför fick jag bilda mig en egen uppfattning som visade sig vara positiv när det kom till nyckelfrågor. Detta var väldigt bra för att föra barnens tankar och idéer framåt och det var spännande att låta barnen bestämma innehållet medan vi vuxna höll i strukturen. För precis som Falkenberg och Håkosson (2004) menar, är det pedagogen som har kontrollen över lärtillfällena och pedagogerna är de som skapar en start på arbetet genom att börja skriva ner berättelsens start.

Barnens lärande kring storyline arbetet:

När det kommer till barnens lärande ges de möjligheter att få lov att vara kreativa både praktiskt och teoretiskt. Barnen får utveckla sin fantasi och sina kunskaper inom de olika ämnena. Sedan skapas detta på ett roligt och lekfullt sätt. Barnen på förskolan ska få känna att de är delaktiga och har ett stort inflytande i storylinearbetet, eftersom det är baserat på barnens egna tankar och idéer. Björklund (2014) tar upp vikten av att barn känner sig delaktig och att deras ideér samt tankar tas på allvar.

Det är barnen som skapar karaktärerna, platsen och tiden utifrån de ramar jag som pedagog sätter. Storyline går ut på att kombinera lärande med verkliga händelser, upplevelser eller fysiska objekt som de kan relatera till. För precis som S, Bell menar i en intervju som utfördes av E, Håkonsson behöver barn kunna relatera till saker som de tidigare har erfarenhet av, för att kunna skapa en storyline på ett kreativt och lekfullt sätt. Med hjälp av deras egen fantasi och tidigare förkunskaper, kan barnen därefter skapa platsen, tiden och  karaktärerna utefter pedagogernas introduktion av arbetet. På detta sätt känner barnen förhoppningsvis att de är delaktiga i processen, samtidigt som de får inflytande i arbetets gång.

Referenslista:

Björklund, Sanne (2014). Lärande för hållbar utveckling: i förskolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Falkenberg, C. & Håkansson, E. (2004). Storylineboken: Handbok för lärare. Stockholm: Runa förlag.

Skolverket. (2010). Läroplan för förskolan, Lpfö 98. (Rev. Uppl.). Stockholm: Skolverket.

Internetlänkar:

Bell, S & Harkness, S (2014)

http://rsgs.org/wp-content/uploads/2014/12/Download-3.1.3a-An-Introduction-to-Storyline.pdf

Videoklipp:

S, Bell

http://storyline.se/om-storyline/

Reflektion

Hej!

Jag heter Emma Holgersson och bor i Lysekil med min sambo. Jag har arbetat inom banomsorgen sedan 2007 och har alltid älskat att umgås med barn. På fritiden umgås jag med familj och vänner. En av mina stora passioner är att resa.

Reflektion av arbetssättet storyline.  

Storyline arbetet öppnar upp en helt ny värld av samarbete mellan pedagogerna och barnen, det känns verkligen som ett medutforskande arbete. Jag anser att vi pedagoger ska ha mål utifrån Lpfö 98/10 bestämt för oss vilka vi vill sträva mot. Under denna lärprocess ser jag det som att det är vår uppgift att styra in barnen, vi kan få in alla läroplanens mål i detta tematiska arbetssätt. Ärlemalm-Hagsér (2012) menar att ett tematiskt arbetssätt är bra för barnen eftersom alla barn lär olika och med olika sinnen. Vi pedagoger har början, slut och nyckelfrågor färdigt för oss men det är barnen som skapar berättelsen där emellan. Björklund (2014) belyser vikten av att ta vara på barns fantasi och kreativitet, Det anser jag att vi verkligen kan i arbetet med storyline. Barnen skapar berättelsen, karaktärer, omgivningar och får använda sin fantasi och kreativiteten till olika problemlösningar. Barnens delkatighet och inflytandet i arbetet med storyline är essentiellt och som Karlsson (2014) menar är inflytande och delaktig en viktig del av förskolas uppdrag med demokrati arbetet. Utgår pedagogerna ifrån barnens intressen och frågor vid storyline resulterar det i att barnen är mer aktiva   (Engdahl, Karlsson, Hellman och Ärlemalm-Hagsér  2012). Ärlemalm-Hagsér (2012)  refererar till Jickling (1992), Jickling och Spork(1998) som belyser vikten av filosofiska frågor som nyckelfrågorna, och att dessa ofta glöms bort. De menar att dessa frågor är viktiga för att uppmärksamma etiska och moraliska dilemman. Av empiri har jag uppmärksammat att barn lär mycket av reflektion och när pedagoger riktar barnens uppmärksamhet med öppna-, reflekterande-, nyckelfrågor. Barnens funderingar och intressen ska enligt mig föra arbetet vidare. De menar också att följderna av att inte ställa dessa frågor kan vara att barnen begränsas i sitt kritiska tänkande och perspektivtagande. Dessa frågor har jag av empiri märkt att barnen har svårt för i början. Det kanske är därför pedagoger inte ställer de. Men jag anser ändå att när barnen vant sig vid sådana reflekterande och öppna frågor växer de och blir otroligt stolta när de görs delaktiga genom frågorna. De verkar också stolta när pedagogerna ställer dessa frågor och då visar att barnens funderingar är viktiga. Barnen lär då även av varandra eftersom de har olika förkunskaper och problemlösningen kan bli väldigt spännande. Precis som vi vuxna lär av barnen och av varandra i vårt arbete med storyline och hållbar utveckling. Jag själv ser hållbar utveckling som ett svårt ämne men det är säkert för att vi inte arbetade så mycket med det i förskolan/skolan när jag var liten. Men storyline verkar var ett väldigt bra sätt att fånga och få barn intresserade. Om jag reflekterar ur pedagog perspektiv kanske pedagoger kan se arbetet med storyline som stort och övermäktigt. Men jag tror att kommer man väl igång och tar sig tiden att diskutera vad för mål man vill sträva efter och vad man vill få ut av arbete. Då kan det vara väldigt givande, det blir ett bra sätt att se processen både för barn och vuxna. Även ett bra sätt att involvera föräldrar i förskolans arbete. Eftersom de kräver mycket material, kan barnen be sina föräldrar om hjälp med att se om de har kartonger eller andra material att återbruka och använda. Föräldrarna blir nog då väldigt nyfikna och vill se arbetet. Det blir då en lärprocess för barnen när de får återberätta och reflektera med föräldrarna. Planeringsmatrisen som vi hämtade från storyline.se hjälper verkligen att skapa struktur i arbetet. Den gjorde att det blev lättare att följa arbetets gång men även spännande att se att det inte alltid blir som man har tänkt sig. Det var spännande att få utforska ett arbetssätt som jag anser vara väldigt medutforskande för både barn och pedagog och givande i sampel med barnen. Eftersom barnen få sammanfatta och skapa berättelsen med helt egna ord tror jag att de lär sig otroligt mycket eftersom de gör kunskapen till sin egen. Det känns som det går att använda inom praktiskt taget alla områden och ämnen utifrån Lpfö 98/10.

Referenslista:

Björklund, Sanne (2014). Lärande för hållbar utveckling: i förskolan. 1. uppl. Lund:

Studentlitteratur.

Engdahl, Ingrid, Karlsson, Bibi, Hellman. Anette. & Ärlemalm-Hagsér, Eva (2012).

Lärande för hållbar utveckling -är det något för förskolan, eller? Rapport om OMEP:s

projekt Lärande för hållbar utveckling i praktiken.[Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.omep.org.se/uploads/files/esdboken_hemsidan.pdf

Storyline.se

Ärlemalm-Hagsér, E (2012). Lärande för hållbar utveckling i förskolan Kunskapsinnehåll,

delaktighet och aktörskap kommunicerat i text.[Elektronisk]. Tillgänglig:

https://journals.hioa.no/index.php/nbf/article/view/417

Reflektion

Presentation

Jag heter Rebeca Lätt läser till förskollärare på Högskolan Väst i Trollhättan. Jag bor i Uddevalla tillsammans med min Sambo och vår son på 1 år.  På min fritid umgås jag med min familj och mina vänner.

Reflektion

Jag har innan denna kursen inte stött på arbetssättet storyline och för mig var det ett nytt men spännande sätt att arbeta på. På detta arbetssätt får barnen inflytande i verksamheten genom att få skapa miljö, karaktärer och handling i en historia. I arbetet med storyline arbetar man demokratiskt, alla ska få en chans att uttrycka sin åsikt och pedagogen finns där ifall barnen behöver denna.

För att barnen ska få handlingskompetens och kunskap till att bli en samhällsmedborgare krävs det att pedagogerna är lyhörda och att vi ger barnen möjligheter till dessa lär tillfällen (Engdahl, Karlsson,  Hellman & Ärlemalm-Hagsér, 2012). Genom att arbeta med storyline och nyckelfrågor ger vi barnen möjlighet till dessa lär tillfällen

Att arbeta på detta sätt kan få dem att känna att de faktiskt har inflytande i förskolan och att deras åsikt/röst är betydelsefull. Det är viktigt att vi prövar olika hypoteser och inte väljer ut de som vi pedagoger i förväg bestämt. Björklund (2014) menar att det är viktigt att ta barnens åsikter på allvar så de känner att de blir hörda annars tenderar de att bli tysta om ingen ändå lyssnar. Därför anser jag att storyline är ett bra arbetssätt där barnen får mycket inflytande. Pedagogen finns alltid med och ser till att barnen håller sig inom ämnet, därför är nyckelfrågorna ett bra stöd. I arbetet med storyline ansåg jag att det var svårt att i förväg komma på nyckelfrågor och en hel storyline innan man introducerar den för en barngrupp. I och med att vi inte under kursen arbetat med en barngrupp har det varit svårt att komma på nyckelfrågor kring en historia, detta är nog något som man anammar när man väl börjar arbeta med detta förhållningssätt i verksamheten.

Vår storyline har handlat om återvinning. Vi låter hela tiden barnen veta att man inte ska skräpa ner och att man ska återvinna och genom en storyline kan vi konkret visa barnen varför vi gör som vi gör och de kan då få en ökad förståelse. Engdahl m.fl. (2012) menar att barnen har en viktig roll i arbetet till en hållbar utveckling. Genom deras kunskap kring en hållbar livsstil kan de föra vidare denna kunskap till sina familjer som bidrar till en ökad förståelse av allmänheten. I arbetet med storyline skapar man ett engagemang hos barnen som får dem att bli drivande att söka mer kunskap. Därför är det viktigt att pedagogerna samlar på sig kunskap om de olika ämnena som man arbetar med för att kunna förmedla det på ett bra sätt till barnen. Ett exempel på detta är klimatfrågan som oftast är en värderingsdriven fråga och de som inte bryr som om miljön gör heller inget åt den. Genom att i förskolan lär barnen om klimatet och utvecklingen som sker just nu kan vi i framtiden få fler personer att vara drivande i miljöfrågan och på så sätt kan vi ta bättre hand om vår värld och arbeta för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle.

Eget lärande

Efter denna kursen har jag börjat tänka mer på mitt ekologisk fotavtryck på planeten. Hållbar utveckling är ett intressant ämne som jag längtar efter att förmedla till barnen. Som jag tidigare nämnt är det till en fördel när pedagogen är driven i ett ämne när man ska förmedla det vidare. Jag ser framemot att arbeta med storyline och hållbar utveckling.

Referenser

Björklund, Sanne (2014). Lärande för hållbar utveckling: i förskolan. 1. uppl. Lund:

Studentlitteratur.

 

Engdahl, Ingrid, Karlsson, Bibi, Hellman. Anette. & Ärlemalm-Hagsér, Eva (2012).

Lärande för hållbar utveckling -är det något för förskolan, eller? Rapport om OMEP:s

projekt Lärande för hållbar utveckling i praktiken.[Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.omep.org.se/uploads/files/esdboken_hemsidan.pdf

 

Presentation och reflektion

Presentation

Jag heter Ann-Charlotte Eklund och läser 5:e terminen på förskollärarutbildningen på Högskolan Väst i Trollhättan. Jag bor i Dingle tillsammans med min man och våra två barn, 4 och 5½ år gamla. Jag har arbetat inom barnomsorgen sedan hösten 2007 och trivs väldigt bra med mitt yrke. På min fritid och jag licensierad Zumba instruktör och är även ledare för småbarnsgymnastiken (3-5år) här i Dingle. Jag älskar utomhusvistelse tillsammans med min familj och tillsammans hittar vi på spännande upptäcktsfärder och äventyr.  

Reflektion- Storyline!

Pedagogisk metod

Jag har aldrig tidigare arbetat med eller hört talas Storyline förut. Till en början var jag ganska skeptisk till konceptet men efter att läst på om Storyline på www.storyline.se och även ett kompendium från Falkenberg och Håkansson (2004, s.50-63) blev jag mer intresserad och väldigt nyfiken. Till en början var det svårt att förstå planeringsmatrisen och lite svårt att ta ett steg tillbaka under själva ”berättelsen” eftersom man i förskolan är van vid att vara den som styr arbetet i en aktivitet. Genom att arbeta med storyline som pedagogisk metod bidrar detta till att verkligen se barnen som kompetenta för att söka sig egen kunskap. Björklund (2014) menar att det är centralt för vilken syn pedagogerna har på barnen och barndomen.
          Genom att pedagogen är med och styr arbetsgången med hjälp nyckelfrågor kan pedagogen hålla berättelsen inom begränsande ramar och kunna rikta berättelsen kring de mål/aspekter av lärande som pedagogerna valt att sträva mot. För att barnens ska kunna utveckla ett kunnande menar Pramling Samuelsson, Asplund Carlsson, Olsson, Pramling, Wallerstedt (2008) att pedagogens agerande skapar förutsättningar till barnets utveckling och lärande. Att barnen först får diskutera, med hjälp av pedagogen, vad man själv tror, att man får ställa en hypotes, höra kompisars tankar och hypoteser och därmed faktiskt fundera hur det egentligen är och därmed viljan att söka kunskap. Ur ett socialt hållbart perspektiv är det viktigt att alla barn kommer till tals och att barnen känner sig hörda därför är denna metod väldigt bra.             
          Genom Storylinearbete får barnen mer lust och nyfikenhet till att söka sin egen kunskap och därmed skapar också en nyfikenhet till en livslång lust till lärande. Barnen får söka kunskap om det som de själva vill ha reda på inom ämnet som pedagogerna riktar barnets blick mot. Genom att arbeta med Storyline kan man ämnesövergripande få in flera om inte alla läroplanens mål på ett naturligt sätt. Genom att praktiskt skapa karaktärer och miljön skapar detta också en nyfikenhet till de barnen som inte är så jätte intresserad av arbetet. På så sätt kan barnen i egen takt bidra till sina egna förkunskaper. Genom att använda återbruksmaterial kan man också på ett naturligt sätt visa på ekonomiska och ekologiska dimensioner av hållbarhet och barnens eget kreativa tänkande. Som Engdal, I., Karlsson, B., Hellman, A. och Ärlemalm-Hagsér, E. (2012) menar att barnens handlingskompetens också utvecklas genom att få tillgång till återbruks- och naturmaterial i sitt skapande.
          Att arbeta med social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet i förskolan tänker jag att vi har gjort i många år men jag tänker att det också är vikigt att synliggöra för barnen att vi gör det och varför vi gör det. Att man inte skräpar ner i miljön är en självklarhet i förskolan men jag tänker att det är vikigt att barnen får en förståelse för varför man inte ska skräpa ner och varför det är viktigt med naturens resurser eftersom dessa är ändliga. När barnen får arbeta i grupp och genom demokratisk röstning blir det ett naturligt sätt att arbeta med social hållbarhet. Som Engdal m.fl. (2012) menar kan man genom demokratisk röstning också konkret visa för barnen att alla har rätt att göra sin röst hörd och vara med och påverka ett beslut men det betyder inte att man får som man vill.          
          Att arbeta med Storyline som en pedagogisk metod var jätte spännande och en väldigt bra metod som jag tänker hade fungerat mycket bra i förskolan.

Eget lärande

När vi diskuterade fram nyckelfrågorna i gruppen väcktes det direkt en nyfikenhet till att själv söka svar, t.ex. makrillsburken som kom ifrån Danmark som också väckte nya frågor, varifrån kommer makrillen då? Hur har den levt? Vilket material har förpackningen och hur påverkar den vår miljö. Gällde även plastpåsen, färdmedel m.m. Detta har i sin tur påverkat mitt privata förhållningssätt då jag insett vad jag som medmänniska kan göra för att ta tillvara på våra resurser. Jag har börjat sopsortera mycket bättre då jag fått mer kunskap kring kretsloppet samt börjat köpa ekologiskt/miljömärkt så gott som det går. När jag t.ex. handlar funderar jag mycket över produkten och dess påverkan för social, ekologisk och ekonomisk hållbar utveckling.

Litteratur

Björklund, Sanne (2014). Lärande för hållbar utveckling: i förskolan. 1. uppl. Lund:

Studentlitteratur.

 

Engdahl, Ingrid, Karlsson, Bibi, Hellman. Anette. & Ärlemalm-Hagsér, Eva (2012).

Lärande för hållbar utveckling -är det något för förskolan, eller? Rapport om OMEP:s

projekt Lärande för hållbar utveckling i praktiken.[Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.omep.org.se/uploads/files/esdboken_hemsidan.pdf

 

Pramling Samuelsson, I., Asplund Carlsson, M., Olsson, B., Pramling, N., Wallerstedt, C., (2008) Konsten att lära barn estetik : en utvecklingspedagogisk studie av barns kunnande inom musik, poesi och dans. Stockholm: Nordstedts akademiska förlag.

Falkenberg, C. & Håkansson, E. (2004). Storylineboken: Handbok för lärare. Stockholm: Runa förlag (s.50-63).

Länkarà följa upp nyckelfrågorna:

http://atervinningsbar.se/metallforpackningar/konservburk/

http://www.oneplanet.se/se/Startsida

http://www.oneplanet.se/se/Kliv_in_i_kretsloppet/Kliv_in_i_kretsloppet/Ditt_avfall_-_en_resurs/Metall

http://www.oneplanet.se/se/Kliv_in_i_kretsloppet/Kliv_in_i_kretsloppet/Ditt_avfall_-_en_resurs/Plast

http://www.naturochmiljo.fi/vad_vi_gor/miljo_och_livsstil/article-28656-9653-lamna-bilen-hemma-ak-med-andra

http://www.saeby.com/produkter/om-makrellen/

 

 

 

Planeringsmatris

Här kommer studiegruppens planeringsmatris

Vårt mål med vår storyline är att sträva mot en hållbar utveckling. Att uppmärksamma barnen på naturens kretslopp och vikten av att hushålla det vi har och konsumera på ett hållbart sätt. Björklund (2014) menar att detta arbete är viktigt för att skapa ett intresse och få en förförståelse. 
     Barnen får börja diskutera med stöd från pedagogen, ställa hypoteser kring nyckelfrågorna. Det är viktigt att barnen använder sig att hypoteser för att utveckla ett kreativt tänka och börja problemlösa (Björklund, 2014). Även Palmer (2011) menar att det är viktigt att man skapar lärandesituationer utan givna svar för då får barnen möjlighet att prova olika hypoteser.Det är viktigt at vi arbetar i grupp då barnen får dela med sig av sina förkunskaper ur ett sociokulturellt perspektiv.

     Barnen får skapa skogen och karaktärerna med återbruksmaterial/naturmaterial/lera utifrån deras tankar kring skogen. Braxell (2010) menar att det är viktigt att man använder sig av återbruksmaterial detta stödjer även Engdahl, Karlsson, Hellman, Ärlemalm-Hagser (2012). Eftersom återbruksmaterial också bidrar till ett kreativt tänkande. Det är viktigt att man har tillgång till konstruktionsmaterial genom hela processen. Braxell (2010) menar att det är viktigt att barnen har tillgång till material för att inte hämmas i sin utveckling.

     Barnen får på ett demokratiskt sätt rösta på olika alternativ på namn för karaktärerna som de själva fått välja. Vi använder oss av hela barngruppen vid ett tillfälle, röstningen. Engdahl m.fl. (2012) anser att det är viktigt att konkretisera den demokratiska rättigheten och synliggöra den i förskolan. Vi tar foton för att synliggöra den demokratiska röstningen.

      Pedagogen använder papper och penna för att få ner barnens tankar och funderingar. Vi dokumenterar även barnens skapande med foto och ljud. Wehner och Godee (2010) anser att den pedagogiska dokumentationen är av största vikt för barnens och pedagogernas lärande.

     Genom ett storyline arbete får barnen lust till att söka egen kunskap Falkenberg och Håkansson (2004). Till exempel detektivarbete kring materialet plast.

     Barnen får tillsammans konstruera färdmedel och utforska olika miljöpåverkan utifrån fordonen. De får då skapa diagram som visar på skillnader mellan de olika färdmedlen.

Konstruktions arbetet och stapeldiagramet blir då matematiskt, en annan matematisk aspekt är att barnen får erfara de matematiska begreppen och lägesorden så som, framför, bakom, över och under. 

Referenslista:

Björklund, Sanne (2014). Lärande för hållbar utveckling: i förskolan. 1. uppl. Lund:

Studentlitteratur.

Braxell, Stina (2010). Skapande barn: att arbeta med bild i förskolan. Stockholm:

Lärarförbundets förlag.

Engdahl, Ingrid, Karlsson, Bibi, Hellman. Anette. & Ärlemalm-Hagsér, Eva (2012).

Lärande för hållbar utveckling -är det något för förskolan, eller? Rapport om OMEP:s

projekt Lärande för hållbar utveckling i praktiken.[Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.omep.org.se/uploads/files/esdboken_hemsidan.pdf

Falkenberg, C. & Håkonsson, E. (2004). Storylineboken: Handbok för lärare. Stockholm:

Runa förlag

Palmer, Anna (2011). Hur blir man matematisk? : att skapa nya relationer till matematik

och genus i arbetet med yngre barn. 1. uppl. Stockholm: Liber.

Wehner-Godée, Christina (2011). Lyssnandets och seendets villkor : pedagogisk

dokumentation - DVD, bok. Stockholm: Stockholms universitets förlag.

/ Emma, Rebecca,Elin, Michelle, Charlotte

High-Point!

Som avslut har vi bestämt att göra ett studiebesök på en återvinningscentral med hela barngruppen i syfte med att få se hur det konkret går till där. Barnen har varit väldigt spända inför besöket, eftersom de har byggt upp en fiktiv värld, hur de tror att den ser ut. De är nyfikna på att se hur deras hypoteser och teorier överensstämmer med verkligheten. 

Vi avslutar storyline-arbetet med att bjuda in föräldrar så att de får ta del av arbetet genom dokumentationen och den fiktiva världen som barnen byggt upp samt ta del av den färdiga berättelsen.

Hela berättelsen

Det var ett stort läskigt troll som var stenhård han hade ögon stora som tallrikar och rött hår. Trollet levde djupt inne i den mörka skogen. Djupt inne i skogen fanns en stor sten som trollet hittade en dag. Trollet hörde något som pep och gick närmare stenen, bakom stenen var det en konservburk som ropade på hjälp. Konservburken satt fast under stenen! Stackars den. Trollet försökte med sina starka muskler att lyfta bort stenen och tillslut gick det. Tack så mycket trollet, kan du hjälpa mig att hitta min mamma och pappa? 
Trollet Skruffe frågade konservburken Plåtis om han mindes något ifrån den plats där han kom ifrån? Plåtis berättade om alla de gröna husen som fanns är han bodde. I mitt gröna hus bor det många fler som ser ut ungefär som mig. Där vi bor luktar det ganska mycket och är ett rätt högt ljud runt omkring. Jag vet att jag bor i ett land som heter Sverige men från början kommer jag ifrån landet Danmark. Plåtis berättade för Skruffe om hur viktigt det var för honom att hitta hem till sin familj. Hittar jag inte hem kan jag skada andra. För jag får inte lov att bo i skogen eller på något annat ställe, det kommer då bidra till att vi inte kommer kunna leva på jorden länge alls, utan vi måste bo på rätt ställe för att hjälpa jorden. Så snälla Skruffe, hjälp mig att hitta hem! 
Trollet Skruffe började promenera genom skogen tillsammans med konservbruken Plåtis. På vägen hittar de en plastpåse som heter Plastis som ser vilsen ut. Skruffe frågar Plastis vad det är som har hänt? Plastis förklarar för Skruffe och Plåtis att han är vilse i skogen och hittar inte hem. Plåtis frågar då Plastis vart hon bor? Hon förklarar att hon inte vet var hon bor. Plåtis föreslår då att Plastis kan följa med till hans hem. Plastis förklarar sedan att hon inte får lov att slängas i naturen för det skadar miljön. Plåtis tittar sedan fundersam på Plastis och börjar nu förstå att han och Plastis bor på samma ställe. Plötsligt skriker Plåtis ut i glädje, nu kommer jag ihåg vart ja bor! Vi bor ju på samma ställe fast bredvid varandra. Skruffe, Plåtis och Plastis tar varandra i handen och börjar promenera ut ur skogen och börjar nu alla tillsammans att leta efter återvinningscentralen. 
När de kommer till skogens slut hör de plötsligt hur det brummar nått förfärligt. När Skruffe, Plåtis och Plastis vandrat runt i skogen på jakt efter återvinningscentralen kommer de plötsligt fram till en väg. Skruffe säger: Äntligen, nu kanske vi kan ta oss till återvinningscentralen. Å, titta här. Här kommer det att åka förbi en buss och en bil, men varken bilen eller bussen är bra för miljön? säger Plastis. Ååå, wow titta här säger Plåtis, här står en cykel, den är det absolut bästa för miljön för den har ingen farlig rök men hallå, vi vet ju inte hur långt det är till återvinningscentralen och bussen åker ändå förbi, bäst vi tar den säger Skruffe. Plötsligt fick de syn på en spindel, host, host hörde jag någon säga buss? Jag har aldrig åkt buss, får jag åka med? Jag är expert på återvinning så jag tror jag kan hjälpa er. De beslutar sig för att åka bussen till återvinningscentralen. 
Nu är de fyra stycken som kommer fram till återvinningscentralen. Spindeln styr gänget mot de olika Containrarna för att leta efter Plåtis och Plastis vänner. Plåtis hittar sina föräldrar tillsammans med olika metall grejer, det finns aluminiumfolie, kaviartub och massor av andra konservburkar precis som Plåtis. Plastis blir ledsen då hon ännu inte hittat sin familj. Just då ropar spindeln högt. Där borta! Jag ser en container med olika plastgrejer. Plastis, du är ju en plastpåse där borta ser jag plastfolie, plastflaskor och massor av plastpåsar precis som dig! Där borta måste dina vänner vara kom så tittar vi efter. Spindeln och Plastis går bort mot containern, plötsligt hör de någon som ropar: Titta! Där kommer Plastis. Plastis ser sina vänner, han kramar om spindeln och tacka för hjälpen och springer sedan mot sina vänner. Plastpåsen och konservburken har äntligen hittat hem. Snipp snapp slut så var sagan slut!