Här kommer studiegruppens planeringsmatris
Vårt mål med vår storyline är att sträva mot en hållbar utveckling. Att uppmärksamma barnen på naturens kretslopp och vikten av att hushålla det vi har och konsumera på ett hållbart sätt. Björklund (2014) menar att detta arbete är viktigt för att skapa ett intresse och få en förförståelse.
Barnen får börja diskutera med stöd från pedagogen, ställa hypoteser kring nyckelfrågorna. Det är viktigt att barnen använder sig att hypoteser för att utveckla ett kreativt tänka och börja problemlösa (Björklund, 2014). Även Palmer (2011) menar att det är viktigt att man skapar lärandesituationer utan givna svar för då får barnen möjlighet att prova olika hypoteser.Det är viktigt at vi arbetar i grupp då barnen får dela med sig av sina förkunskaper ur ett sociokulturellt perspektiv.
Barnen får börja diskutera med stöd från pedagogen, ställa hypoteser kring nyckelfrågorna. Det är viktigt att barnen använder sig att hypoteser för att utveckla ett kreativt tänka och börja problemlösa (Björklund, 2014). Även Palmer (2011) menar att det är viktigt att man skapar lärandesituationer utan givna svar för då får barnen möjlighet att prova olika hypoteser.Det är viktigt at vi arbetar i grupp då barnen får dela med sig av sina förkunskaper ur ett sociokulturellt perspektiv.
Barnen får skapa skogen och karaktärerna med återbruksmaterial/naturmaterial/lera utifrån deras tankar kring skogen. Braxell (2010) menar att det är viktigt att man använder sig av återbruksmaterial detta stödjer även Engdahl, Karlsson, Hellman, Ärlemalm-Hagser (2012). Eftersom återbruksmaterial också bidrar till ett kreativt tänkande. Det är viktigt att man har tillgång till konstruktionsmaterial genom hela processen. Braxell (2010) menar att det är viktigt att barnen har tillgång till material för att inte hämmas i sin utveckling.
Barnen får på ett demokratiskt sätt rösta på olika alternativ på namn för karaktärerna som de själva fått välja. Vi använder oss av hela barngruppen vid ett tillfälle, röstningen. Engdahl m.fl. (2012) anser att det är viktigt att konkretisera den demokratiska rättigheten och synliggöra den i förskolan. Vi tar foton för att synliggöra den demokratiska röstningen.
Pedagogen använder papper och penna för att få ner barnens tankar och funderingar. Vi dokumenterar även barnens skapande med foto och ljud. Wehner och Godee (2010) anser att den pedagogiska dokumentationen är av största vikt för barnens och pedagogernas lärande.
Genom ett storyline arbete får barnen lust till att söka egen kunskap Falkenberg och Håkansson (2004). Till exempel detektivarbete kring materialet plast.
Barnen får tillsammans konstruera färdmedel och utforska olika miljöpåverkan utifrån fordonen. De får då skapa diagram som visar på skillnader mellan de olika färdmedlen.
Konstruktions arbetet och stapeldiagramet blir då matematiskt, en annan matematisk aspekt är att barnen får erfara de matematiska begreppen och lägesorden så som, framför, bakom, över och under.
Referenslista:
Björklund, Sanne (2014). Lärande
för hållbar utveckling: i förskolan. 1. uppl. Lund:
Studentlitteratur.
Braxell, Stina (2010). Skapande barn: att arbeta med bild i förskolan. Stockholm:
Lärarförbundets förlag.
Lärande för hållbar utveckling -är det något för förskolan, eller? Rapport om OMEP:s
projekt Lärande för hållbar utveckling i praktiken.[Elektronisk]. Tillgänglig:
Falkenberg, C. & Håkonsson, E. (2004). Storylineboken: Handbok för lärare.
Stockholm:
Runa förlag
Palmer, Anna (2011). Hur blir man matematisk? : att skapa nya relationer till matematik
och genus i arbetet med yngre barn. 1. uppl. Stockholm: Liber.
Wehner-Godée, Christina (2011). Lyssnandets och seendets villkor : pedagogisk
dokumentation - DVD, bok. Stockholm: Stockholms universitets förlag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar