Presentation
Jag heter
Ann-Charlotte Eklund och läser 5:e terminen på förskollärarutbildningen på Högskolan
Väst i Trollhättan. Jag bor i Dingle tillsammans med min man och våra två barn,
4 och 5½ år gamla. Jag har arbetat inom barnomsorgen sedan hösten 2007 och
trivs väldigt bra med mitt yrke. På min fritid och jag licensierad Zumba
instruktör och är även ledare för småbarnsgymnastiken (3-5år) här i Dingle. Jag
älskar utomhusvistelse tillsammans med min familj och tillsammans hittar vi på
spännande upptäcktsfärder och äventyr.
Reflektion- Storyline!
Pedagogisk metod
Jag har aldrig
tidigare arbetat med eller hört talas Storyline förut. Till en början var jag ganska
skeptisk till konceptet men efter att läst på om Storyline på www.storyline.se och även ett
kompendium från Falkenberg och Håkansson (2004, s.50-63) blev jag mer intresserad
och väldigt nyfiken. Till en början var det svårt att förstå planeringsmatrisen
och lite svårt att ta ett steg tillbaka under själva ”berättelsen” eftersom man
i förskolan är van vid att vara den som styr arbetet i en aktivitet. Genom att
arbeta med storyline som pedagogisk metod bidrar detta till att verkligen se
barnen som kompetenta för att söka sig egen kunskap. Björklund (2014) menar att
det är centralt för vilken syn pedagogerna har på barnen och barndomen.
Genom att pedagogen är med och styr arbetsgången med hjälp nyckelfrågor kan pedagogen hålla berättelsen inom begränsande ramar och kunna rikta berättelsen kring de mål/aspekter av lärande som pedagogerna valt att sträva mot. För att barnens ska kunna utveckla ett kunnande menar Pramling Samuelsson, Asplund Carlsson, Olsson, Pramling, Wallerstedt (2008) att pedagogens agerande skapar förutsättningar till barnets utveckling och lärande. Att barnen först får diskutera, med hjälp av pedagogen, vad man själv tror, att man får ställa en hypotes, höra kompisars tankar och hypoteser och därmed faktiskt fundera hur det egentligen är och därmed viljan att söka kunskap. Ur ett socialt hållbart perspektiv är det viktigt att alla barn kommer till tals och att barnen känner sig hörda därför är denna metod väldigt bra.
Genom Storylinearbete får barnen mer lust och nyfikenhet till att söka sin egen kunskap och därmed skapar också en nyfikenhet till en livslång lust till lärande. Barnen får söka kunskap om det som de själva vill ha reda på inom ämnet som pedagogerna riktar barnets blick mot. Genom att arbeta med Storyline kan man ämnesövergripande få in flera om inte alla läroplanens mål på ett naturligt sätt. Genom att praktiskt skapa karaktärer och miljön skapar detta också en nyfikenhet till de barnen som inte är så jätte intresserad av arbetet. På så sätt kan barnen i egen takt bidra till sina egna förkunskaper. Genom att använda återbruksmaterial kan man också på ett naturligt sätt visa på ekonomiska och ekologiska dimensioner av hållbarhet och barnens eget kreativa tänkande. Som Engdal, I., Karlsson, B., Hellman, A. och Ärlemalm-Hagsér, E. (2012) menar att barnens handlingskompetens också utvecklas genom att få tillgång till återbruks- och naturmaterial i sitt skapande.
Att arbeta med social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet i förskolan tänker jag att vi har gjort i många år men jag tänker att det också är vikigt att synliggöra för barnen att vi gör det och varför vi gör det. Att man inte skräpar ner i miljön är en självklarhet i förskolan men jag tänker att det är vikigt att barnen får en förståelse för varför man inte ska skräpa ner och varför det är viktigt med naturens resurser eftersom dessa är ändliga. När barnen får arbeta i grupp och genom demokratisk röstning blir det ett naturligt sätt att arbeta med social hållbarhet. Som Engdal m.fl. (2012) menar kan man genom demokratisk röstning också konkret visa för barnen att alla har rätt att göra sin röst hörd och vara med och påverka ett beslut men det betyder inte att man får som man vill.
Att arbeta med Storyline som en pedagogisk metod var jätte spännande och en väldigt bra metod som jag tänker hade fungerat mycket bra i förskolan.
Genom att pedagogen är med och styr arbetsgången med hjälp nyckelfrågor kan pedagogen hålla berättelsen inom begränsande ramar och kunna rikta berättelsen kring de mål/aspekter av lärande som pedagogerna valt att sträva mot. För att barnens ska kunna utveckla ett kunnande menar Pramling Samuelsson, Asplund Carlsson, Olsson, Pramling, Wallerstedt (2008) att pedagogens agerande skapar förutsättningar till barnets utveckling och lärande. Att barnen först får diskutera, med hjälp av pedagogen, vad man själv tror, att man får ställa en hypotes, höra kompisars tankar och hypoteser och därmed faktiskt fundera hur det egentligen är och därmed viljan att söka kunskap. Ur ett socialt hållbart perspektiv är det viktigt att alla barn kommer till tals och att barnen känner sig hörda därför är denna metod väldigt bra.
Genom Storylinearbete får barnen mer lust och nyfikenhet till att söka sin egen kunskap och därmed skapar också en nyfikenhet till en livslång lust till lärande. Barnen får söka kunskap om det som de själva vill ha reda på inom ämnet som pedagogerna riktar barnets blick mot. Genom att arbeta med Storyline kan man ämnesövergripande få in flera om inte alla läroplanens mål på ett naturligt sätt. Genom att praktiskt skapa karaktärer och miljön skapar detta också en nyfikenhet till de barnen som inte är så jätte intresserad av arbetet. På så sätt kan barnen i egen takt bidra till sina egna förkunskaper. Genom att använda återbruksmaterial kan man också på ett naturligt sätt visa på ekonomiska och ekologiska dimensioner av hållbarhet och barnens eget kreativa tänkande. Som Engdal, I., Karlsson, B., Hellman, A. och Ärlemalm-Hagsér, E. (2012) menar att barnens handlingskompetens också utvecklas genom att få tillgång till återbruks- och naturmaterial i sitt skapande.
Att arbeta med social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet i förskolan tänker jag att vi har gjort i många år men jag tänker att det också är vikigt att synliggöra för barnen att vi gör det och varför vi gör det. Att man inte skräpar ner i miljön är en självklarhet i förskolan men jag tänker att det är vikigt att barnen får en förståelse för varför man inte ska skräpa ner och varför det är viktigt med naturens resurser eftersom dessa är ändliga. När barnen får arbeta i grupp och genom demokratisk röstning blir det ett naturligt sätt att arbeta med social hållbarhet. Som Engdal m.fl. (2012) menar kan man genom demokratisk röstning också konkret visa för barnen att alla har rätt att göra sin röst hörd och vara med och påverka ett beslut men det betyder inte att man får som man vill.
Att arbeta med Storyline som en pedagogisk metod var jätte spännande och en väldigt bra metod som jag tänker hade fungerat mycket bra i förskolan.
Eget lärande
När vi
diskuterade fram nyckelfrågorna i gruppen väcktes det direkt en nyfikenhet till
att själv söka svar, t.ex. makrillsburken som kom ifrån Danmark som också
väckte nya frågor, varifrån kommer makrillen då? Hur har den levt? Vilket material
har förpackningen och hur påverkar den vår miljö. Gällde även plastpåsen, färdmedel
m.m. Detta har i sin tur påverkat mitt privata förhållningssätt då jag insett vad
jag som medmänniska kan göra för att ta tillvara på våra resurser. Jag har börjat
sopsortera mycket bättre då jag fått mer kunskap kring kretsloppet samt börjat köpa
ekologiskt/miljömärkt så gott som det går. När jag t.ex. handlar funderar jag mycket
över produkten och dess påverkan för social, ekologisk och ekonomisk hållbar utveckling.
Litteratur
Björklund, Sanne (2014). Lärande
för hållbar utveckling: i förskolan. 1. uppl. Lund:
Studentlitteratur.
Engdahl, Ingrid, Karlsson, Bibi,
Hellman. Anette. & Ärlemalm-Hagsér, Eva (2012).
Lärande för
hållbar utveckling -är det något för förskolan, eller? Rapport om OMEP:s
projekt Lärande
för hållbar utveckling i praktiken.[Elektronisk]. Tillgänglig:
Pramling Samuelsson, I., Asplund Carlsson, M., Olsson, B., Pramling, N.,
Wallerstedt, C., (2008) Konsten att lära barn estetik : en utvecklingspedagogisk
studie av barns kunnande inom musik, poesi och dans. Stockholm: Nordstedts akademiska
förlag.
Falkenberg, C.
& Håkansson, E. (2004). Storylineboken:
Handbok för lärare. Stockholm: Runa förlag (s.50-63).
Länkarà följa upp nyckelfrågorna:
http://www.oneplanet.se/se/Kliv_in_i_kretsloppet/Kliv_in_i_kretsloppet/Ditt_avfall_-_en_resurs/Plast
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar