onsdag 13 januari 2016

Presentation och reflektion

Presentation
Mitt namn är Elin Arvidsson. Jag bor i Lysekil i en lägenhet. Mina intressen är att vara med mina syskonbarn och familj, har fyra stycken syskonbarn. Jag gillar även inredning och vara ute och resa. Har arbetat inom barnomsorgen sedan 2011. Är en person som gillar nya utmaningar, därför anser jag att yrket som förskollärare passar mig bra.

Barnens lärande kring storyline arbetet
Innan kursen estetik, lek och lärande som vi hade på högskolan väst hade jag aldrig hört talas om storyline. Arbetssättet visade sig dock vara väldigt bra enligt mig. Eftersom jag inte visste speciellt mycket om det så läste jag en del om det på www.stolyline.se. Här kunde jag ta reda på mer fakta om arbetssättet. När vi väl satte igång med arbetssättet storyline så märkte jag att storyline kunde vara ett arbetssätt där barnen kunde lära sig väldigt mycket. Det som var en utmaning för mig när det gällde storyline var att hela tiden tänka efter att det var barnen som skulle bestämma hur berättelsen skulle fortsätta. Björklund, (2014) menar för att uppnå den bästa lärprocessen måste barnen själva vara medverkande i olika processer, besöka återvinningscentral o.s.v. Därför är det viktigt att barnen själva får vara med och skapa, dock var det vår uppgift att leda in barnen på det spår jag ville ha in dem på. Barnen fick sedan därifrån skapa sina egna karaktärer och platsen som deras karaktärer skulle utspelas på.
Något som vi hade med oss under hela uppgiften var olika nyckelfrågor. Frågorna hjälpte oss att styra in barnen på det vi ville. Här är det viktigt att alla barn, ur ett socialt perspektiv syns och hörs utifrån en demokratisk aspekt. Det är viktigt för oss pedagoger att stötta barnen så verksamheten blir demokratisk (Engdahl, Karlsson, Hellman. & Ärlemalm-Hagsér, (2012).  Därför är det viktigt för oss att se till varje individ, att alla är delaktiga i hela processen. Med hjälp av storyline kan det vara lättare att se att baren är delaktiga. Vi vill att alla barn ska kunna känna att de har ett inflytande i uppgiften.
Med hjälp av storyline kan barnen lättare få upp en nyfikenhet kring att söka mer kunskap kring förkunskaperna som barnen redan har. Är det något speciellt som barnen är intresserade av sedan innan så kan barnen skapa och konstruera ännu mer. Lpfö 98 menar att vi ständigt ska styrka barnen i deras demokratiska rättigheter, se till individens behov. För att se till varje individ under processen får barnen själva lov att utforska och skapa med hjälp av återbruksmaterial. Genom att vi använder oss av återbruksmaterial kan vi samtidigt trycka på hur viktigt det är för miljön, att vi återvinner och återanvänder. När vi återvinner och sköter om miljön så blir världen sakta men säkert bättre (Landin, 2014). I vår den storyline vi skapat har vi just tryckt mycket på återvinning. Genom att vi skapat figurer och gjort det mer konkret för barnen vad återvinning egentligen är så är det lättare för dem att kunna reflektera till vad återvinning egentligen är.

Egna tankar
Jag anser att arbetssättet var väldigt bra. Med hjälp av nyckelfrågorna tror jag att arbetssättet kan fungera väldigt bra ute på förskolorna. Då vi med hjälp av nyckelfrågorna fortfarande kan påverka och styra in barnen på rätt spår, så kan barnen samtidigt känna att de kan tänka och skapa fritt. Även om barnen hittat på en egen berättelse som handlar precis om det dem själva vill så kan vi pedagoger ändå styra dem utan att barnen själva känner av det, just med hjälp av våra nyckelfrågor.
Något som jag lärt mig under tiden jag arbetat med storyline är att vi med hjälp av nyckelfrågorna kan utmana barnen. Vi kan utmana barnen i sådant som vi vet behövs en bredare kunskap om. Tex när det gäller återvinningsmaterialet som vi hade. Vi kan tillsammans med barnen söka om vart de olika materialen kommer ifrån, vart de tillverkas och hur.

Litteratur
Björklund, Sanne (2014). Lärande för hållbar utveckling: i förskolan. 1. uppl. Lund:
Studentlitteratur.
* Engdahl, Ingrid, Karlsson, Bibi, Hellman. Anette. & Ärlemalm-Hagsér, Eva (2012).
Lärande för hållbar utveckling -är det något för förskolan, eller? Rapport om OMEP:s
projekt Lärande för hållbar utveckling i praktiken.
[Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.omep.org.se/uploads/files/esdboken_hemsidan.pdf

Skolverket. (2010). Läroplan för förskolan, Lpfö 98. (Rev. Uppl.). Stockholm: Skolverket.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar